Ordförandes tal på prisutdelningen 2019

Välkomsttal

Jag var 11 år  och hade väntat i flera veckor på att få lift med någon av de få lastbilar som passerade min by. Jag ville åka till en annan by för att hämta mina skolbetyg. Dagarna gick men ingen bil syntes till. Men jag var förhoppningsfull och sov med kläderna på så att jag skulle vara beredd när en lastbil äntligen dök upp. Att sova med kläderna på, var jag i och för sig van vid, det rådde ju inbördeskrig. Vi måste alltid vara beredda att fly.

Tidigt  en morgon var min väntan äntligen över. Jag hoppade på lastbilen och var äntligen på väg för att hämta de efterlängtade betygen.

Det var två lastbilar som körde tillsammans. Min bil åkte först, den andra efter. Vi stannade till för att plocka upp några personer som väntade längs vägen. Då tog den andra lastbilen ledningen. Det skulle snart visa sig få stora konsekvenser.

En liten stund senare, körde den andra lastbilen på en mina. Bilen totalförstördes och många människor dödades eller skadades svårt. Som tur var, hade gerillasoldaterna lämnat platsen efter att de placerat minan, och fanns inte kvar för att döda oss.

Flera sårade och döda flyttades till vår lastbil och vi fortsatte vår resa.

Jag heter Teresa och kommer från Angola. Där jag kommer ifrån föder kvinnorna många barn, eftersom barnadödligheten är väldigt hög, och man hoppas så klart att åtminstone något av dem ska överleva för att kunna ta hand om en när man blir gammal. När barnen var små, så tog föräldrarna hand om dem. När föräldrarna blir gamla, är det en självklarhet att barnen ska ta hand om sina föräldrar, inget konstigt alls!

I Sverige har vi en fantastisk välfärd. Det offentliga tar hand om barn, sjuka och gamla. Skolan är gratis och till och med universiteten. Wow! Fantastiskt och helt ofattbart bra!

Men, som jag ser det, finns det också en baksida. De människor som av något anledning inte landar i skyddsnätet, kan råka illa ut, ibland riktigt illa! Familjen har ju inget ansvar…

Det är inte bara äldre som kan falla utanför skyddsnätet, det finns också många barn. Till skillnad från den by där jag kommer ifrån, finns det lyckligtvis inga som svälter ihjäl i Sverige. Det är helt underbart!

När jag bodde i Afrika, var jag en av alla ungarna i en liten by som ofta gick och la sig med tom mage på kvällen. Det var så klart inte roligt, men jag var i ett sammanhang, jag stack inte ut, jag trodde att alla barn levde så.

I Sverige finns det faktiskt också barn som ibland går och lägger sig med tom mage, eller som inte har möjlighet att följa med sina kompisar på aktiviteter. De känner sig ensamma, olyckliga, utpekade. Det är tufft att vara ett fattigt barn i ett rikt land, det gör ont och det sätter djupa spår!

Jag är stolt över att Sverige har släppt in så många flyktingar, människor i nöd, som levt under hemska förhållanden t ex i krigszoner. När jag bodde i Angola var det inbördeskrig, så jag har en aning om vad det handlar om. Att få komma från sådana förhållanden till ett fredligt och säkert land är en ofattbar lättnad.

Men det är samtidigt väldigt sorgligt att Sverige har blivit ett så segregerat land, att det är så svårt för dem som flyr hit att kunna bli en del av vårt svenska samhälle. Stockholm anses vara en av Europas mest segregerade städer.

Jeanette Höglund och kolleger

Tal till vinnaren

Kära vänner!

Det finns många värdiga vinnare bland årets omkring [100] nominerade organisationer.

Jag vill åter igen tacka alla er som har nominerat kandidater.

Och alla er som är nominerade – för det enastående arbete ni gör!

Det är så sorgligt att det förekommer våld, förtryck och diskriminering i vårt samhälle. Men det är samtidigt väldigt stärkande och inspirerande att få träffa alla er som vägrar att accepterar det, och som ger stöd och lindring de medmänniskor som far illa!

Juryn har diskuterat, vridit och vänt och till sluts enats om vem som ska bli årets vinnare. Ni kan vara helt säkra, på att det inte varit ett lätt jobb!

Jag tänkte passa på att säga några ord om hur vi tänker när vi utvärderar nominerade organisationer.

  1. Först kollar vi förstås om organisationen arbetar i linje med vårt syfte, dvs motarbetar våld, förtryck eller diskriminering i Sverige.

(2) Sedan tittar vi på effektivitet – alltså vilket resultat de uppnår i förhållande till de pengar som de använder.

(3) Vi prioriterar också organisationer där en Guldhjulet-vinst skulle göra skillnad, alltså väljer vi bort de som är väldigt stora och har gott om pengar.

(4) Men vi vill samtidigt satsa på organisationer som vi tror är uthålliga, och prioriterar därför inte dem som är nystartade, där det är svårt att bedöma hur hållbar verksamheten är.

(5) Vidare, så riktar vi in oss på organisationer som skyddar människor som drabbas av allvarliga fysiska eller psykiskas skador

(6)  Och slutligen vill vi stödja organisationer som drivs av människor som har passion för det som de arbetar med. Vi tror nämligen att det krävs, för att verkligen uppnå riktigt bra resultat.

Den vinnande organisationen gör något otroligt viktigt – för många utsatta människor som lider svårt – både fysiskt och psykiskt.  Det känns fantastiskt att kunna stödja den starka och modiga kvinna som outtröttligt kämpar för att hjälpa en av de mest utsatta grupperna i vårt samhälle.

Jag skulle idag vilja ge 2019 års Guldhjulet-pris till…VID DIN SIDA!

http://viddinsida.nu

Se finalisterna från prisutdelningen 2019